Jämlikhetseffekten är Make Equals metod som tagits fram för att hjälpa organisationer och företag att nå och inkludera målgrupper som de har svårt att nå. Med metoden visar vi verksamheter som vet att de vill jobba jämlikt och inkluderande hur de kan göra det. Jämlikhetseffekten består av åtta steg, som lotsar verksamheter från värdegrundsarbetet till att långsiktigt integrera insatserna i den ordinarie verksamheten. Ledorden för Jämlikhetseffekten är praktiskt och konkret. Fokus ligger på lösningar och strategier för att åstadkomma förändring. Nedan finns en kort sammanfattning av metodens steg. Dessa är också grunden i våra föreläsningar och utbildningar.

1. Värdegrund

En tydlig och förankrad värdegrund kan bli er ryggrad och fungera som ett stöd i det vardagliga arbetet om ni arbetar med den på ett framgångsrikt sätt. Vilka värderingar och normer ska råda hos er? Vad betyder begreppen jämlikhet och inkludering i ert dagliga arbete? När ni formulerat er värdegrund är nästa steg att ta fram mål och delmål som ni kopplar till värdegrunden för att omsätta den i handling. En tydlig värdegrund ökar chansen att alla vet vad som gäller och jobbar åt samma håll. Det gör i sin tur att resultatet av det ni tillsammans gör sannolikt blir bättre. En verksamhet som genom en tydlig och förankrad värdegrund tar ställning för jämlikhet och inkludering har tagit ett mycket viktigt steg. Om alla i verksamheten dessutom jobbar tillsammans för att implementera värdegrunden är ännu mer vunnet och enskilda personer slipper sluta som utbrända eldsjälar.

2. Hinder

”Hos oss är alla välkomna!” är ett vanligt citat från verksamheter vi möter. Granskas dessa verksamheter närmare hittar man dock ofta olika typer av hinder som gör att vissa personer har lättare att skapa och behålla ett engagemang i organisationen än andra. Det kan till exempel handla om otillgänglighet för personer med funktionsnedsättningar, höga avgifter eller att språket som används inom organisationen är onödigt komplicerat. Att riva dessa hinder för deltagande är viktigt för att alla ska kunna ta sig in och vara med. Första steget till att göra detta är att synliggöra hindren. Detta kan vara svårt eftersom de som inte drabbas av hindren ofta inte märker dem. Därför måste arbetet för att synliggöra och riva hinder ske på ett medvetet och strukturerat sätt. Det bör även vara flera personer som deltar i arbetet för att få in fler perspektiv och upplevelser.

3. Gemenskap

Gemenskaper kan vara både exkluderande och inkluderande. Med rätt metoder kan ni skapa ett tryggt och öppet klimat för de målgrupper ni vill nå. Vilka rutiner har ni till exempel för att introducera nya i verksamheten? Hur jobbar ni för att skapa trygghet i gruppen och för att stärka gruppkänslan? Medan hindersteget handlar om att ta bort det negativa i en verksamhet så handlar gemenskapssteget om att stärka det positiva. För att bygga trygghet och gemenskap är personer i ledande position oerhört viktiga. Dessa måste få stöd och rätt förutsättningar för att skapa gemenskap i de grupper de ansvarar för.

4. Förebilder

”Kan hen så kan jag!”. Förebilder visar vilka möjligheter som finns och inspirerar till att tänja på gränser och att våga testa något nytt. Det är därför viktigt att det finns personer på samtliga nivåer i er organisation som alla ur era målgrupper kan identifiera sig med. En person kan göra skillnad genom att visa att det är möjligt! Tänk inte enbart på vilka som finns i er verksamhet utan även på vad de gör. Att utmana normer när ni tilldelar arbetsuppgifter är ytterligare ett sätt att öka människors handlingsutrymme hos er. Saknar ni förebilder inom er organisation kan ni söka er externt och genom samarbeten med andra aktörer finna dem ni behöver.

5. Riktade satsningar

En riktad satsning är en aktivitet eller verksamhet som riktar sig till en specifik målgrupp som är underrepresenterad inom en verksamhet. Den riktade satsningen utgår från den utvalda målgruppens specifika behov och önskemål, för att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att den gruppen ska vilja delta och vara med. En riktad satsning görs för att personer och grupper som är exkluderade från en verksamhet ska få en kanal och en väg in. Målet med riktade satsningar är dock att de på sikt inte ska behövas, eftersom det optimala förstås är att alla kan delta tillsammans på samma villkor. Ingen vill heller vara del av en riktad satsning för alltid. Därför är det viktigt att tänka långsiktigt redan när man planerar den. Hur ska vi få deltagarna i den riktade satsningen att vilja stanna kvar och integreras i den ordinarie verksamheten på ett hållbart sätt längre fram?

6. Marknadsföring

En verksamhets marknadsföring kan vara kodad på olika sätt, genom exempelvis vilka färger och vilket typsnitt som används, hur verksamheten beskrivs, vilka som syns som frontfigurer eller vilket språk som används. Ofta är vi människor snabba på att uppfatta sådana koder. Vi ”vet” vad som angår oss och inte. På detta sätt fungerar vi när vi till exempel väljer vilka arrangemang vi besöker och vilka sammanhang vi engagerar oss i. En verksamhet som vill nå nya målgrupper måste därför tänka nytt och medvetet på alla plan. Hur ser vår marknadsföring ut? På vilka sätt marknadsför vi oss? Genom vilka kanaler? Så länge marknadsföringsinsatserna är oförändrade så är sannolikheten stor att verksamheten fortsätter att nå samma målgrupp som tidigare medan den missar andra.

7. Samarbete

Samarbete kan stärka och förbättra arbetet med jämlikhet och inkludering. Inte minst kan det vara ett sätt att få ta del av andras erfarenheter och kunskaper eller att hålla motivationen uppe när det känns trögt. En verksamhet som lyckats bra med att nå den målgrupp som ni inte lyckats nå kan berika er verksamhet med kompetens, kontakter och inspiration. På samma sätt kan ni berika deras verksamhet genom att dela med er av era erfarenheter och ert kontaktnät. Genom dialog kan ni också kartlägga era respektive tårtbitar och hitta vad var och en av er gör bäst. Här passar uttrycket ”ingen kan göra allt, men alla kan göra något” bra. Genom att komplettera varandra kan ni på så sätt skapa en bredd av verksamheter som passar fler. Inspireras gärna av att fundera ut vilken er mest oväntade samarbetspart skulle kunna vara och vad ni skulle kunna göra tillsammans. För det är just genom det oväntade som häftiga saker kan uppstå.

8. Långsiktighet

Det är viktigt att fira framgång, men likaså att inte stanna upp och tro att man är färdig. Temadagar och andra tillfälliga insatser kan vara nödvändiga komplement och energiskapare, men de får aldrig bli ryggraden i arbetet. Att ha en röd tråd och tänka långsiktigt kring arbetet med jämlikhet och inkludering är nödvändigt för att skapa hållbar förändring. För att göra detta är det viktigt att fundera kring hur arbetet med jämlikhet och inkludering kan integreras i er ordinarie verksamhet på sikt, utan att riskera att försvinna. Att göra jämlikhet och inkludering till stående punkter på dagordningen är ett sätt. Vi måste också arbeta med att förankra arbetet i hela organisationen, så att det inte enbart blir en fråga för de underrepresenterade grupperna. Att utse personer/ grupper som ansvarar för arbetet med jämlikhet och inkludering minskar risken att det faller mellan stolarna, likaså att ta fram handlingsplaner för dess genomförande. Låt Jämlikhetseffekten vara ett stöd för er här och jobba er igenom de olika stegen tillsammans. Genom ett sådant strukturerat arbete, där vi även jobbar med uppföljning och utvärdering, kan vi hela tiden bli bättre i vår organisation och behöver inte börja från noll varje gång vi startar upp ett nytt initiativ för jämlikhet och inkludering.